Shit happens

Shit happens

hjärnans kvicksand

AllmäntPosted by Caroline Giertz Thu, January 14, 2016 10:54:44
Att lära sig "leva i nuet" är nu en av hörnpelarna när vi försöker må lite bättre. Så när en stackars människa äntligen uppnår detta åtråvärda tillstånd - då är det plötsligt värre än nånsin. Jag menar, varenda alzheimerpatient lever ju i nuet. Och hur kul är det?
Så där, kan jag säga. Så där.
Men jag kom på en grej som kan göra pappas "nu" lite bättre, de veckor han är inlagd på sjukhemmet.


Laminerade kort, med text på baksidan, som han har på nattduksbordet. Typ "Du får komma hem på måndag" "De har hittat vatten på Mars" och annat nödvändigt. Han älskar dom. Så det är ett tips, om någon av er har en dement närstående. Ett verktyg för att göra deras "nu" lite tryggare och roligare.

Alba har tagit naturbilderna. Ifall nån undrar. Och jag hittar fyrklövrar var jag går. ifall nån undrar. Och Nano är en knähund. Kanske världens bästa.

  • Comments(1)//caroline.giertz.com/#post490

saker som inte går att förstå

AllmäntPosted by Caroline Giertz Wed, October 07, 2015 12:20:10
Man skulle ju kunna tro att jag dött, så sällan som jag bloggar. Men jag gillar inte att blogga om jag inte har något att säga. Och om jag har något att säga så glömmer jag som regel bort det innan jag kommer till datorn.
Det kunde vara värre.
Pappa glömmer mer. Han har legat en vecka på Saltsjöbadens Sjukhus. Det är ungefär som hundra år. Minst.

"Jag misstänkte att ni fanns, men jag trodde ni var en myt. Herregud så glad jag är att se er. Nu för tiden litar jag på mycket lite."
Om man går genom en dörr och tillbaka så har han genast glömt vem man är. Det går inte att förstå.
Vi klättrade in i ett ödehus i förra veckan. Inte pappa och jag, utan döttrarna, kärleken och jag. Det låg en anteckningsbok på ett köksbord. Prydliga siffror i långa rader. Kanske hyresinbetalningar? Och så på sista sidan, vit penna på vit bakgrund. Knappt läsbart.
Nej
Ste
Fan
Vem, vad, varför?
Det hade regnat in från golv till tak och jag fick en knuff när jag balanserade bredvid ett ruttet hål. Det går inte att förstå. Vi gick därifrån.
Och jag äter kött. Efter 15 år som vegetarian äter jag kött som om jag hade betalt för det. Eco eller vilt, men ändå. Idiotfiltret sitter där det ska och egoismen frodas. Det går inte heller att förstå.



  • Comments(2)//caroline.giertz.com/#post488

den där döden

AllmäntPosted by Caroline Giertz Tue, September 01, 2015 10:31:15
Man vet saker, så klart. Men så kommer ett ögonblick när man inser det, med varenda cell i kroppen. Vet det med varenda synaps.

Allt dör.

Alla jag älskar. Alla djur, växter, stenar och planeter. Allt som andas och allt som tänker och allt däremellan. Precis allt och alla kommer försvinna. Förr eller senare.

Jag cyklar väldigt långsamt och vilar i den sorgesamma friheten.



  • Comments(11)//caroline.giertz.com/#post487

Den där cykeln

AllmäntPosted by Caroline Giertz Sat, April 25, 2015 22:04:43
Cykeln.
I flera veckor hade den stått där olåst och jag har liksom börjat tro att det inte finns några tjuvar längre. Men när jag kom ut i morse var den borta.
Det kändes tomt.
Det har liksom blivit en grej, det första jag gör när jag går ut är att kolla om den är kvar. Och varenda dag har den stått där. Som ett monument över människors pålitlighet.
Men i morse var den, som sagt, borta.

Tomt, som sagt.

Jag var nyss ute med hundarna.
Och - Lord and behold - den stod där igen!
Så någon har under gårdagsnatten (det var stor fest i grannskapet) lånat den och under dagen cyklat tillbaka och ställt den där de tog den.
Alltså - världen är så himla god. Ibland.
Nu har jag bytt taktik - jag har skrivit en lapp och satt på pakethållaren. "Om du behöver låna cykeln så gör gärna det. Men jag är glad om du ställer tillbaka den. Caroline"

Ska bli spännande och se vad som händer.

För övrigt är jag aptrött - har varit i Göteborgstrakten i veckan och jobbat i några dagar med "Det Okända". Efter så gott som varje arbetspass kommer jag hem, är helt utmattad, får migrän och kramp i benen.



  • Comments(2)//caroline.giertz.com/#post478

Den där cykeln

AllmäntPosted by Caroline Giertz Sat, April 25, 2015 22:04:35
Cykeln.
I flera veckor hade den stått där olåst och jag har liksom börjat tro att det inte finns några tjuvar längre. Men när jag kom ut i morse var den borta.
Det kändes tomt.
Det har liksom blivit en grej, det första jag gör när jag går ut är att kolla om den är kvar. Och varenda dag har den stått där. Som ett monument över människors pålitlighet.
Men i morse var den, som sagt, borta.

Tomt, som sagt.

Jag var nyss ute med hundarna.
Och - Lord and behold - den stod där igen!
Så någon har under gårdagsnatten (det var stor fest i grannskapet) lånat den och under dagen cyklat tillbaka och ställt den där de tog den.
Alltså - världen är så himla god. Ibland.
Nu har jag bytt taktik - jag har skrivit en lapp och satt på pakethållaren. "Om du behöver låna cykeln så gör gärna det. Men jag är glad om du ställer tillbaka den. Caroline"

Ska bli spännande och se vad som händer.

För övrigt är jag aptrött - har varit i Göteborgstrakten i veckan och jobbat i några dagar med "Det Okända". Efter så gott som varje arbetspass kommer jag hem, är helt utmattad, får migrän och kramp i benen.



  • Comments(0)//caroline.giertz.com/#post477

var är cykeltjuven

AllmäntPosted by Caroline Giertz Sat, April 18, 2015 10:29:11

Köpte en cykel till kärleken i somras, men de kom inte överens. Han ville inte ha den och nu blir jag bara sur när jag ser den. Så jag har ställt ut den, olåst, och väntar på att någon ska ta hand om den. Det var två veckor sedan ... Den står fortfarande kvar. Var är alla cykeltjuvar när man behöver dem?

  • Comments(2)//caroline.giertz.com/#post476

livshjälp

AllmäntPosted by Caroline Giertz Wed, January 28, 2015 15:44:14
Hälsade på en vän i förra veckan och det stod kartonger i trapphuset. Han sa att det var grannens och att de stått där några dagar. Han sa att hon var 80 år gammal och att det var konstigt att hon inte tagit hand om dem enär hon var en noggrann människa.
Jag sa att det kanske hänt henne något.
Han sa att hon kanske låg död därinne.
Vi rös och tittade på varandra och på den stängda dörren.
Jag sa att vi borde kolla.
Han sa att han skulle göra det i morgon. Inte nu.
Jag sa att vi skulle göra det nu, i morgon hade hon kanske dött. Om hon nu ramlat omkull och blivit liggande, alltså.
Vi knackade. Inget svar. Vi knackade igen. Inget svar.
Han böjde sig ner och kollade in genom brevlådeinkastet och började skrika. Hon ligger där, fan hon har ramlat! Tänk om hon dött?!?!
Han böjde sig mot inkastet igen. Hon levde.
"Hur är det med dig? Kan du resa dig? Nej, ligg kvar, vi ordnar hjälp."
Hon ville inte ha hjälp. Vi ringde 112 i alla fall och polisen bröt upp dörren och ambulansen körde henne till sjukhus. Där är hon kvar än. Det visade sig att hon hade legat i sin lägenhet flera dagar och kissat och bajsat på sig och skämdes kanske så att hon hellre dog än att nån hjälpte henne ...

Ha koll på era grannar. Ta hand om varandra. Ingen borde få ligga flera dagar innan nån hittar henne.

  • Comments(2)//caroline.giertz.com/#post467

kors i taket

AllmäntPosted by Caroline Giertz Sun, November 23, 2014 11:25:51
Få saker gör mig så glad som när människor bryter sina mönster och tänker om. Två personer har gjort mig väldigt, väldigt glad nu. Carola, som äntligen berättar om sin romans med en väninna till mig. Som äntligen står för att livet är rikare än de förutfattade meningar som kultur eller religion tvingar in oss i. Heja Carola!

Och sen har vi det mest otippade av allt. Leif GW Persson, som gång efter annan hånat det jag arbetar med. Det har gått så långt att jag flera gånger sagt att om jag dör före honom ska jag försöka spöka för honom, så han tänker om. Nu behöver jag inte det längre, nån annan har axlat den uppgiften. Idag går han ut i Expressen och berättar om sitt alldeles egna husspöke. Jag tror inget någonsin har gjort mig så förvånad. Nu kan nog vad som helst hända ... Tack GW!



  • Comments(4)//caroline.giertz.com/#post456
Next »