Shit happens

Shit happens

treo och pharmacia

MigränPosted by Caroline Giertz Sun, January 16, 2011 12:50:13
Ibland tänker jag att jag borde skriva om det ...

Började få huvudvärk i 20-årsåldern, kanske för att jag har ADHD, vilket jag ju inte visste då, fast tomgångsturbon drev hjärnan i en ständig snurr. Började äta Treo, snart dagligen, fick mer och mer migrän, i början på 00-talet var den daglig, varenda jävla morgon vaknade jag av migrän i vargatimmen och tryckte i mig allt från Treo Comp till Maxalt och Imigran eller Zoomig för att ens orka kravla mig ur sängen.

Det var bara tanken på barnen som gjorde att jag inte tog livet av mig, daglig migrän i kanske 5 år är ingen lek.

Av en ren slump fick jag veta att denna dagliga migrän var tablettframkallad. Att folk som har migrän (10% av befolkningen) inte får äta mer än max tre värktabletter i veckan för att inte börja bygga upp reboundsmärta som om det går riktigt illa kan bli till kronisk.

Nu vet jag också att man inte blir mer tålig mot smärta, utan tvärtom. Det blir som en allergi, minsta smärtimpuls, som hos andra skulle ebba bort, triggar en full attack i nån kontraproduktiv samarbetsvilja av hjärnan.

Och varje gång jag ser en reklam för Treo, som i alla fall för några år sen handlade om att den som gjort nåt fel tog tabletten själv istället för att ge den till den som hade ont, blir jag rasande. Plantera att Treo hjälper mot stress. Treo är extremt beroendeframkallande. Att ta en Treo för att komma igång blir lätt en vana. Som bokstavligen talat kan leda till livslångt lidande.


Det har tagit många år att komma ur tablettsnurren, Treo Comp är inte heller nån lek att göra sig fri från, men migränen är kvar. Inte daglig, men var och varannan vecka. Och minsta påfrestning framkallar den. Stress, sömnbrist, oro, två klunkar vin, cocillana, långa resor, annan smärta, fel kudde, you name it.

Och nu, efter ett långt smärtstunget liv, orkar jag inte ens vara arg. Jag orkar ingenting. Hjärnan känns trasig, sönderbränd. Man säger att IQ-n sjunker med 30% dan efter ett anfall, för att sen sega sig tillbaka. Men jag är rädd för att den aldrig kommer tillbaka till samma nivå, att varje anfall sliter sönder några synapser för gott.

När det kommer larmrapporter om att unga tjejer knaprar Treo vill jag bara gråta. Men jag orkar inte ...

  • Comments(14)//caroline.giertz.com/#post218