Shit happens

Shit happens

den jävla gubbjäveln

SpråkpolisPosted by Caroline Giertz Wed, March 21, 2012 08:06:41
I min dotters hus bor en stor man som verkar aningen svår i humöret. Vi har sett honom jaga tonårskillar med pitbull, han skriker gärna åt hundar överlag, så vi och många andra går åt andra hållet när han närmar sig. Han verkar avsky hundar, särkilt dem som skäller.

Jag var ute med våra små en kväll, Thecla och hennes valpar. Hon fick fatt på en pinne. Hon skällde. De skällde. Jag blev rädd. Och mycket riktigt, från en balkong hörs;
- Om inte dom där jävla hundarna håller käften kommer jag ner och sparkar på dom!!!"
Typ. Från mig hörs;
- Din jävla förbannade jävla gubbjävel, om inte du håller käften nu på en gång kommer jag upp och slår ner dig!!!!!"

Sen tystnad.
Vi var förmodligen lika chockade båda två. Han över att någon svarade emot. Jag över mig själv. Jag har aldrig skrikit åt någon, aldrig sagt liknande tillmälen över huvud taget. Men nu exploderade dom, som heta kanonkulor ur munnen, och studsade mellan fasaderna på väg till denna jätteläskiga man. Aj aj aj! Till och med hundarna tystnade. Adrenalinet har pumpat minnet ur skallen, men jag tror att jag sa annat sen, i mer sansad ton. Typ att han skrämmer folk och inte borde skrika så mycket och att jag ska försöka ha hundarna tysta och sånt. Jag tror att han hörde det men minns mest att jag hörde hans balkongdörr stängas. Shit, vad hade jag gjort? På skakiga ben smög jag in igen, livrädd att han skulle stå i trapphuset och sparka efter både mig och hundarna.

Min dotter hade givetvis hört det hela, liksom förmodligen resten av grannskapet.
- Mamma, vad har du gjort?!?! Nu kommer han ju vara rasande ...", suckade hon när jag kom in. Att flytta kändes som ett bra alternativ. Kanske det enda. Lite svårt en torsdagskväll, dock. Fan också, det där var ju inte så smart ... Men hon hann inte långt. Dagen efter knackar det på hennes dörr. Och där står han.

- Var det där din mamma? Hon är rätt skarp, va? Jo, jag har fått ett nytt SIM-kort, jag fattar inte hur det funkar, kan du hjälpa mig?" Säger han och håller fram en telefon.

Så dom blir vänner! Wtf! Det är ju fantastiskt.

Några veckor senare stöter han och jag ihop i trappen. Jag med tre hundar kring benen.
- Fina hundar", säger han och ler lite snett.
- Det var dig jag skrek åt, va?", svarar jag. (Jag är trots allt ansiktsblind, jag var inte säker.)
- Ja."
- Förlåt" säger vi i mun på varandra.
- Vi drar ett streck över det och tittar framåt, va?" säger han. Jag nickar. Och sen kramas vi. Ganska länge och på riktigt. Det bara händer, där i trapphuset. Och hela grejen gör mig så väldigt glad. Jag slutade vara rädd och sa ifrån och det blev bra. Wow. Vad ska man kalla det? Hundtricket?


  • Comments(10)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Bo Nilsson Sat, April 07, 2012 00:34:27

Bra rutit Caroline. Vrånga gubbjevlar skall hållas kort. Avskyr själv såna där gubbstruttar.
För övrigt gillar jag dina program om "Det okända" och vill att de fortsätter hur länge som helst. Programmet känns väldigt seriöst.

Ha're ba asså jöö ;=) (försöker vara ungdomlig)

Posted by Lisa Sun, April 01, 2012 04:13:32

Hej Caroline!

Jag vet att detta inte tillhör din blogg precis, men jag måste bara fråga; ska ni göra fler program av det okända? Jag har inte missat ett enda program! Det hade varit väldigt roligt om du hade svarat :) lisa_93_@hotmail.com

Posted by soulsearcher Sat, March 24, 2012 02:51:24

Från det ena till det andra! Jag älskar dina tv program med det okända och missar inte ett enda så hoppas ni fortsätter. Tycker det är mer seriöst än många andra andliga program på tv kanalerna, fast hoppas att ni utvecklas lite mer i det andliga temat och inte snöar in hela tiden på familjära nära och kära temat blir lite urvattnat i längden! Lite mer spänning av slott, borgar och gammla teatrar, krogar med poltergeist och så vidare..! Lite mer djuplodande för ni är bra men kan bli mycket bättre anser jag..

Jag tycker även ghost hunters (taps) är bra och seriösa. Gillar också temat med det engelska teamet i borgar och slott i England och Skottland men känns inte alla gånger så seriöst.

Tråkigt med hunden föresten jag gillar också hundar så förstår hur det känns..

ha det bra .. soulsearcher

Posted by Carin Thu, March 22, 2012 17:53:04

Så bra att du sa ifrån! Det ser man att stå på sig är faktiskt inte livsfarligt, fast man kan tro det ibland. Och så kommer den stora jantelagen också. Du är ta mig tusan BÄST. och "gubben" fick sig nog en tankeställare.. och en vän på köpet. Bra där!!

Posted by Annica Thu, March 22, 2012 17:51:16

Underbar historia! Och ang Latoona..jag kan hålla med till viss del. Jag avskyr introt, det är för långt och lite för...."boho, nu ska du bli rädd" :)

Posted by garou Thu, March 22, 2012 05:39:53

Jag tycker det var synd att du inte gav honom en rakt i planeten!
Sen hade ni kunnat bli kompisar. Kanske?

Fast jag hade nog inte velat vara kompis med en sån.

Posted by Lasse Wed, March 21, 2012 23:54:42

Makalös solskenshistoria!!!
Blir glad av att det lönar sig att stå upp mot bråkiga typer - även om du just den här gången gjorde det genom att svara med samma mynt. Men det var nog just det som behövdes i det här fallet.... :-)

Posted by Latoona Wed, March 21, 2012 22:20:11

Jag hör vad du säger... :-)
Inser bara att jag måste ligga lågt ett tag, jag blir så skrämd istället för att lära mig mer... Tusen tack för att du svarade mig! Allt gott till dig. /LaT

Posted by Caroline Wed, March 21, 2012 21:48:04

Latoona, jag håller med dig - men det ligger bortom min kontroll. Och om det är något jag lärt mig i livet så är det att man måste kompromissa ibland. Så jag försöker göra min egen insats så lite skrämmande som möjligt. (Vilket blir allt svårare, ju äldre jag blir ;) Men vem vet, kanske har de rätt? För programmet går ju bra, år efter år efter år ...

Posted by Latoona Fröjdlund Wed, March 21, 2012 21:40:09

Hej Caroline!

Jag MÅSTE bara få fråga en sak...
Jag vet att du inte längre är producent för "Det okända" utan programledare istället men kan du förklara för mig varför man väljer att lägga en sådan "skrämmande" framtoning i programmet, med hjälp av både ljud och bilder? Min hypotes är att det är för att sälja sig och få fler tittare. Motbevisa mig gärna om jag har fel. Jag tycker bara att det är så oerhört synd och trist för det skrämmer även bort intresserade människor som tex mig. Vill ni att man ska bli rädd för det övernaturliga...? Tacksam för svar här eller till min mailadress. Förlåt om jag tränger in på din sida och pratar om saker som inte ens rör din blogg men jag visste inte någon annanstans att vända mig. Mvh Latoona Fröjdlund. Latoonas@hotmail.com Tack!